Att bo: Förlåt, Marvin

Ett stycke i Växla ner rodnar jag över när jag tänker på i dag, och det är det som lyder:

Whereever I lay my hat that’s my home, sjöng artisten Paul Young på åttiotalet.

Pinsamt. Det är ju en Marvin Gaye-låt, och det borde jag ha vetat. Marvin! Min Marvin!

Så här får ni ”rätt” låt, som ett slags plåster på såren.

Äsch, ni kan få Paul Young-varianten också, för jämförelsens skull.

Skammens rodnad, skammens rodnad.