Premiss: Att under 2010 i första hand läsa böcker ur en särskild läslista, som jag sammanställt här.
Bok: Jorden de ärvde av Björn af Kleen
Jorden den ärvde handlar om Sverige och adeln, ett underligt nog inte särskilt ofta behandlat ämne med tanke på de spänningar som finns: makt, pengar, blodsmystik. Den svenska befolkningen endast till två och en halv promille av adel, och det är kanske därför de inte ansetts så relevanta.
Men det af Kleen (själv inte adlig, vilket han noga redovisar) visar, är vilken makt den svenska adeln fortfarande har: ekonomisk, politisk, social. Han visar också – vilket jag tycker är det mest spännande i hela boken – hur nära sammankopplad adelns bevarande är med socialdemokratins tillväxt.
För oss som lever och verkar i Skåne är boken extra intressant, tror jag. Det är väl fler än jag som mött dessa grevar och baroner – samt deras ätteläggar – inom näringsliv och offentlig sektor. Tack vare Jorden de ärvde förstår jag nu varför jag alltid känner mig lite sjavig och osäker tillsammans med dessa ofta väldigt charmiga och belevade människor. Jag kan också återkoppla många upplevelser från min uppväxt, särskilt från den tid då jag var hästtjej i trakterna runt nordvästra Lund.
Jag förstår också varför jag på senare tid – i mitt annars oluxuösa och nerväxlade liv – börjat fingra på Barbourrockarna inne på Scandinavian Sportsman i Lund, och varför jag så hett börjat åtrå ett par Huntersstövlar. Efter läsningen av Jorden de ärvde känns pjucksen inte fullt så åtråvärda. Det duger bra med ett par hederliga tretorningar och min lusetröja, vetja!
Det är en modig bok. Jag visste när jag läste boken att Björn af Kleen blivit stämd av en av intervjupersonerna, och jag bestämde mig för att inte ta reda på vem det var förrän boken var slut. Även om stämningen nu är tillbakadragen, gav det en extra sälta åt läsningen. Who dunnit? Efter läsningen googlade jag det rätta svaret och blev förvånad: den som stämt af Kleen var en av de personer som blivit charmigast beskriven! Skönt att stämningen drogs tillbaka, men den är ändå symtomatisk; boken visar tydligt på hur mycket makt adeln fortfarande har, och hur van den är vid att inte bli ifrågasatt, så stämningen blir det som vidimerar tesen.
Boken planar ut lite åt slutet, och det mesta av krutet är lagt i början. Men hela vägen igenom lär jag mig nya saker eller fördjupar mig i redan erhållen kunskap. Jorden den ärvde är välresearchad, så vitt jag kan bedöma, utan att vara tråkigt redovisande.
Detta är mer än en bra och välskriven bok. Det är en viktig bok.
…
Ett extra plus i kanten ska gå till Weyler förlag som sett till att Jorden de ärvde är en riktigt snygg och välbunden bok. Boken känns skön att hålla i handen. Åsa Nilsson heter formgivaren. Heja henne.
Boken inspirerade mig till: att vilja rekommendera boken till alla jag träffar.
No Comments on "Modigt om mäktiga män"